Begreppet kreativa metoder har jag lånat från pedagogen Katrin Byréus och hennes bok Lagom Ovanligt – Handledning med kreativa metoder. Begreppet är samlingsnamn för olika kreativa arbetsmetoder och förhållningssätt som kan användas i pedagogiskt arbete som didaktiska redskap. Det handlar om enkla övningar, gruppövningar, improvisation, värderingsövningar, statyövningar eller forumteater. Kreativ pedagogik innehåller även olika slags samtalsstrukturerande metoder som reflekterande team eller vattentrappa. Detta demokratiserar arbetet i grupper. Metoderna inom kreativ pedagogik gör att människor pratar med varandra på nya sätt och med nya perspektiv. Det gör också att många kommer till tals på olika sätt vilket gynnar både ett inkluderande och ett utvecklande klimat i gruppen.
Det som gör kreativa metoder och kreativ pedagogik utvecklande är att den tar sin utgångspunkt i upplevelsen, känslan och den personliga erfarenheten . De kreativa metoderna blir en katalysator för utveckling, lärande och kommunikation eftersom upplevelserna skapar känslor och personligt engagemang. Detta gör att lärandet blir angeläget, meningsfullt och lustfyllt. Kom ihåg att som pedagog behöver du hitta metoder som fungerar inkluderande för alla i den aktuella gruppen. För att metoder inom kreativ pedagogik ska fungera är det viktigt att det man gör är, som Byréus beskriver det, lagom ovanligt för den aktuella gruppen. Detta kan variera beroende på sammanhang. Ibland kan man uppleva ett rollspel som ”för ovanligt”, medan det i ett annat sammanhang är just vad gruppen behöver för att bli utmanad till nytt lärande.
Att arbeta med kreativa metoder inom pedagogiken är ett sätt att arbeta med upplevelsebaserat lärande. Detta är ett holistiskt sätt att se på lärande som utbildningsteoretikern David Kolb utvecklat. Enligt Kolb är lärande en process där kunskap skapas genom omvandling av erfarenheter. Teorin betonar vikten av att den lärande ges möjlighet att aktivt delta i lärandeprocessen och reflektera över sina erfarenheter för att utveckla nya insikter och färdigheter. Kolbs modell består av fyra steg som utgör en cyklisk process:
Genom att följa denna cykliska process kan individer och organisationer kontinuerligt förbättra sina färdigheter och anpassa sig till föränderliga omständigheter. Kolbs kreativa metoder uppmuntrar till ett dynamiskt och engagerande lärande, där erfarenheter och reflektioner leder till ständig utveckling och innovation.
Kolbs kreativa metoder kan spela en avgörande roll i att främja inkludering och demokratisering av pedagogiska situationer på flera sätt. Genom att erkänna och värdera olika lärstilar och erfarenheter, skapar Kolbs modell en inkluderande miljö där alla deltagare kan bidra och dra nytta av lärandeprocessen. Detta främjar en känsla av tillhörighet och respekt för individuella skillnader. Betonandet av aktivt deltagande och reflektion innebär att alla röster blir hörda och att alla deltagare har möjlighet att påverka lärandeprocessen. Detta bidrar till en mer demokratisk och jämlik pedagogisk miljö. Genom att uppmuntra reflektion och feedback skapas en öppen dialog där deltagare kan dela sina perspektiv och erfarenheter. Detta främjar en kultur av ömsesidigt lärande och kontinuerlig förbättring.Kolbs modell är flexibel och kan anpassas till olika kontexter och behov. Detta gör det möjligt att skapa lärandeupplevelser som är relevanta och meningsfulla för alla deltagare, oavsett deras bakgrund eller tidigare erfarenheter.Genom att ge deltagarna verktyg och strategier för att själva ta ansvar för sitt lärande, främjar Kolbs metoder en känsla av empowerment och självförtroende. Detta kan leda till ökad motivation och engagemang i lärandeprocessen.
Kooperativt lärande är en pedagogisk metod där de lärande arbetar tillsammans i små grupper för att uppnå gemensamma mål. Detta sätt att arbeta bygger på principen att människor lär sig bäst när de samarbetar och hjälper varandra. Kooperativt lärande bidrar till kommunikation, samarbete och ömsesidigt stöd. Genom att erkänna och värdera olika lärstilar och erfarenheter, skapar kooperativt lärande en miljö där alla deltagare kan bidra och dra nytta av lärandeprocessen. Detta främjar en känsla av tillhörighet och respekt för individuella skillnader. Kooperativt lärande säkerställer att alla elever får möjlighet att delta och bidra. Genom att arbeta i små grupper får varje elev en röst och en chans att påverka gruppens arbete och beslut, vilket bidrar till en mer demokratisk och jämlik pedagogisk miljö.
Genom att uppmuntra reflektion och feedback skapas en öppen dialog där deltagare kan dela sina perspektiv och erfarenheter. Detta främjar en kultur av ömsesidigt lärande och kontinuerlig förbättring. Kooperativt lärande är också flexibelt och kan anpassas till olika kontexter och behov, vilket gör det möjligt att skapa lärandeupplevelser som är relevanta och meningsfulla för alla deltagare, oavsett deras bakgrund eller tidigare erfarenheter. Genom att ge deltagarna verktyg och strategier för att själva ta ansvar för sitt lärande, främjar kooperativt lärande en känsla av empowerment och självförtroende. Detta kan leda till ökad motivation och engagemang i lärandeprocessen. Eleverna lär sig att ta ansvar inte bara för sitt eget lärande utan också för sina gruppmedlemmars framsteg, vilket skapar en känsla av gemenskap och ömsesidigt stöd.